kvällsinlägg
Jag borde ha somnat för länge sedan, men jag är inte trött och min allergi hindrar mig från att komma till ro och när kvällarna kommer så kommer även funderingar och tankar. Det kan vara allt möjligt, allt som jag är tacksam över saker och ting som jag grubblar över osv. Ikväll är en grubbelkväll och dagen har framförallt varit en sån dag när jag extra tacksam över allt jag har runt omkring mig.
Idag är det onsdagen den 16, eller dagen är snart över men just den 16 i varje månad blir jag påmind om att det har gått ytterligare än månad som tillslut blir till år och idag är det 6½ år sedan det inträffade. För mig är det helt sjukt att tiden kan gå så snabbt som den har gjort. För 6½ år sedan var jag 13 år och det är fortfarande svårt att fatta att man som 13åring är kapabel till att ta den informationen om att en nära vän gått bort. Jag vet inte hur jag lyckades handskas med allt detta, men jag vet att jag gjorde det inte på egen hand för det hade aldrig gått! Jag är så otroligt tacksam för den hjälp jag fick på vägen av vänner och familj.
Poängen med inlägget är i alla fall att dagar som dessa är jag så otroligt tacksam över att jag har mina nära och kära vid liv och de flesta mår otroligt bra och har inte mycket att klaga över. Jag är glad över att jag har dom I Mitt liv och att vi får dela så mycket saker med varandra.
Så egentligen, tar vara på alla som ni håller nära och kära och säg till dom hellre en gång för mycket vad de betyder för dig för man vet faktiskt aldrig när det kan vara försent.
Så mina nära och kära, Tack för att ni finns!
Puss&Kram
Storrökare som 2åring.
Vad är detta!? Jag blir sjukt förbannad och irriterad över att man som förälder kan tycka att det är okej för en 1½ åring få testa på att röka en cigarett för första gången. och det har idag resulterat till att han röker 40!! cigaretter om dagen, han är två år gammal! Det är helt sinnes. Hur kan man som förälder inte ta sitt ansvar eller veta hur farligt det är med cigaretter och hur kan man därefter tycka att ens son är hälsosam när han får i sig allt det skit som finns i ciggaretter. Jag undrar hur barnets lungor ser ut!
Får han inte röka får han abstinens och blir våldsam och dunkar huvuet i väggen och säger att han blir yr utan dem.
Jag är så emot att röka och även om jag har tagit ett bloss eller två under hela mitt liv är det inget jag är stolt över. Plus att det smakar skit! Jag har så svårt att förstå pappans sätt att se på hela situationen, det är helt absurt!
.
Nu känns det att kvällen är kommen.
den är verkligen inte välkommen!
Hur ska detta gå..
.
jag kommer berätta den dagen då det känns bättre. Men just nu kan jag inte det.
Det är upp till mig att se till när det blir och vill fixa det själv.
Mycket KÄRELEK!
?
Tips någon?
Jag är verkligen TRÖTT på detta!
Rubrik?
vem lämnade vem?
Jag är inte över dig än.
Funderingar
känslan att inte veta vad som pågår, drar mig i bitar på insidan.
Jag kan inte falla tillbaka på de ord jag hört eller vad som har blivit lovat, för tillslut tappar dom sitt innehåll och sin charm och jag slutar tro på dom.
jag vill kunna lita på orden, och vissa dagar gör jag det, men när man säger något gäller det att leva upp till och bevisa det, och inte tro att de orden kommer att hålla föralltid, de gör dom inte, inte hos mig iallafall.
Det gör mig tokig när situationen helt plötsligt vänder, speciellt när jag inte är med på det.
Ta ett beslut och håll fast vid det! blir löftena brutna så blir dom det, jag kan ta det, jag har gjort det innan och jag kan klara av det igen.
Men ta ett beslut.
Försvinn!
När går det över egentligen, enligt mig själv skulle det kanske ta en vecka,
nu har det gått hur många veckor som helst, och jag känner mig fortfarande likadan!
Ibland undrar jag hur fasen jag hamnade här, när det var så jäkla bra för mig, tydligen!
Neej, jag vill inte se åt det hållet något mer!
Men här står jag, med huvudet under armen och har tusen funderingar!
Och undrar mest, när jag ska bli JAG igen!
Såhär har det aldrig varit.
Försvinn ur min kropp!
Tjing*
